Det är tacken!

Tidigare har jag garvat gott åt Calle som blivit ner kissad två gånger (av Moritz), okej en gång men den andra gången borde man liksom vara på sin vakt kan man ju tycka. Den enda kräkan Mortiz har lagt var på Calles axel och en morgon passade han även på att raketbajsa ner Calle när blöjan var av en kort stund. Jag har skrattat hjärtligt alla gånger och tycker fortfarande att det är rätt roligt att Mortiz har märkt revir så tydligt. Detta tills i morse när det var min tur att få en del av bajskakan. Moritz hade fått ett litet morgon bad, nöjd, glad och lite oljig låg han i mitt knä och spakade endast iklädd handduk. Visst låter det mysigt? Det var det också tills jag hör hur det sprakar till på det där lite blöta sättet, tittar ner och visst har jag missat att lägga handduken under baken på ungen så där sitter jag med bajs mellan benen (på byxorna) och även en tillhörande stor blöt fläck. Så började min dag, nu jobbar vi oss upp ska iväg på loppis och göra några fynd tänkte jag.

Norrut!

Idag drar jag och Moritz hem till Hedesunda. Calle ska till Umeå över helgen så vi passar på att chilla lite norr om Dalälven hela helgen. Det ska bli roligt och jag hoppas att han håller sig lugn i bilen och inte stökar runt för mycket...

Dilemma...

Vad ska man välja av att inte sova på nätterna (amma mellan kl 22 och 02 sedan igen kl 3.30 och 6) eller ge ungen en napp. Jag känner mig som en enda stor vandrande napp just nu och det är ju mysigt också men inte jämt och ständigt. Sugbehovet verkar aldrig ta slut. Vi är inte överrens i familjen längre, det var vi tidigare...

Första dagen ensam med Moritz!

Det går bra än så länge:
sovmorgon - japp
dusch - jovisst
frukost - jo, lite äcklig dock
promenad - härlig i snöslask
shopping - kvällsmaten är inhandlad
lunch - mmm gott

Nu tänkte jag passa på att sova lite, borde dammsuga men skiter i det...

mindnote...

note to self: koka inte gröt samtidigt som du byter blöja på sonen, gröten blir bränd och smakar skit!

Babybubbla!

Nu är det slut på babybubblan som vi har levt i i 2 veckor. I morgon börjar Calle jobba och helt ärligt så känns det konstigt att jag ska vara hemma själv och ta hand om Mortiz. Drömmer mycket om jobbet och jag har nog inte fattat att jag ska va hemma ganska så länge, kanske att vi åker dit på besök i veckan vi får se.

Igår var Moritz på sitt första party, han var yngst på festen (och sötast i mina subjektiva ögon...). Han gjorde inte bort sig på något sätt utan sov rätt sött i min famn, han gillar när det är liv och rörelse. (Bilder finns här) Vi blev inte så långvariga på festen då jag var rätt trött efter en natt med inte allt för mycket sömn. Konstigt nog är det Brucharna i den här familjen som norpar åt sig den goda sömnen och lämnar det lilla som blir över till mig. Det är lite fustrerande att inte ens veta på ett ungefär hur mycket (lite) man kommer få sova under en natt. Men det är väl så här det kommer vara under rätt lång tid framöver så det är ju bara att gilla läget.

Jag bjussar på en liten promenadbild också, fönstret till höger under det som sticker ut på huset det är där bakom vårat 3:e rum gömmer sig. Det har jobbats med rummet i helgen och vi är väldigt nyfikna på att se hur det ser ut nu men kan inte komma in, snart, snart är det vårat!

Promenad

Vi är ute på långpromenad, just nu passeras vinterviken. Skorna ser ut som skit. Jag säger calle på det, det var han som lurade oss att gå en väldigt lerig genväg. När vi kommer hem får han sätta sig på skoputsarbänken, jag och Moritz i soffan!

impad!

idag har jag imponerat på calle genom att amma, äta frukost och surfat samtidigt. gäller att ha många bollar i luften. att äta frukost kl 11 ät rätt ovanligt i vår familj men det är ju inte jag och calle som bestämmer dygnsrytmen här hemma längre...

enhands fattning...

dagarna bara går utan att man gör så mycket. spenderar mest tiden med att sniffa moritz i nacken, han är liksom lite beroendeframkallande. en annan härlig sak är att kunna sova på magen igen och röra sig lite smidigare i sängen detta trots att mina lökar har blivit sjukt stora (enigt calle) och gör rätt ont (enligt mig själv) . strax ska vi ge oss iväg på äventyr, vilket innebär en sväng till kungenskurva. om ni undrar varför det inte är några stora bokstäver så beror det på att jag bara kan skriva med en hand... så här ser det ut!

Hemgång!

Nu sitter jag här i soffan, bredvid mig ligger det en liten röd söt klump. Känns konstigt att han ska bo med oss nu. Ännu konstigare var det att ta med honom hem från sjukhuset, kändes som att man tog med sig en del av inredningen typ.. Det hände mycket på BB, förutom själva födseln som var rätt lång och delvis plågsam (som sig bör antar jag) så har vi hunnit bekanta oss med den nya familjemedlemmen. Redan tidigt visade Moritz var skåpet ska stå genom att kissa ner Calle, mycket roligt tyckte jag, chockerande tyckte Calle. Få se hur det går med två alfahannar i familjen. Mina bröstvårtor är tyvärr inte gjorda av stål (än), trodde nog aldrig att det skulle göra så ont att amma så även på den fronten har jag blivit en erfarenhet rikare.

Grannen var ner med blommor idag också, så himla gulligt! Dessutom får vi det 3e rummet så snart de har byggts en ljuddämpande vägg och väggarna är målade. Vi hade ju helt kallt räknat med att göra jobbet och betala för kalaset själva naturligtvis men det behöver vi inte. Vi tackar ödmjukast för det! Nu finns det massa plats för alla som vill komma och hälsa på och sova över! Kom, kom!

Han är här nu.

Säg hej till Stig Olof Moritz Bruch född 090307. Matchvikt 3580 g och mäter 51cm över havet.

Mobilen!

Eftersom Calle och Hatten kommer att spendera rätt mycket tid på toa i framtiden så tänkte jag göra dem en tjänst och förgylla den lite. Med det här så sätter jag punkt för veckans pysslande!

Här sitter jag och ugglar...

Det händer ju inte så mycket på Hatten fronten direkt och jag har tröttnat lite på att baka, dessutom är det inte så mycket plats kvar i frysen längre. Så idag har jag börjat på ett nytt projekt. Jag tänkte sy en mobil till hatten. Första figuren är klar, gissa vad det ska föreställa? Man kan ju verkligen se att jag har en stor konstnärlig talang som aldrig riktigt kommit fram tidigare... Nu ska jag börja på nästa figur, det blir en bil verkar det som.

Ska inte glömma bort Tobbe (lillebror) som fyller 20 år idag. Det är gammalt, snart är han ikapp mig! GRATTIS GRATTIS!

Testar lite

Testar om det funkar att mobilblogga. Är ju jobbigt att sträcka sig efter datorn hela tiden.

Det tog slut på ägg...

.. men innan dess så hann jag baka en dödskalle muffins! (Eller är det bara jag som har livlig fatasi...)

Det blir inget...

... barnafödande idag, i alla fall inte för min del. Det blir bakning istället. Skit också!

Baka, baka liten kaka...

Jag börjar bli desperat. Om det inte händer något på Hatten fronten i morgon ska jag baka, de ni! Drog mig till minnes att syrran bakade en jäkla massa bullar (flera gånger i veckan) när hon gick och väntade. Det kan ju va trevligt att ha lite bakverk i frysen om det nu kommer folk och hälsar på. Jag går ut lite lugnt med muffins tänkte jag, sedan kanske jag ökar med nougatrutor. Jag älskar ju kanelbullar men det känns som ett jätte projekt, om det inte har hänt något tills på fredag så kanske kanske att jag bakar lite bullar. Känns bra att ha en plan för veckan som annars ser väldigt händelsefattig ut till skillnad från förra. En annan plan är att inte berätta för Calle om mina bakprojekt för då blir det inget kvar att plocka fram ur frysen så småningom.

Mindre gnäll mera verkstad!

Det blev en timmes promenad på isen till 90% iklädd Calles kläder och med en tandkrämsfläck på byxan som jag inte orkade bry mig i, nu känns det bättre rent mentalt!

Gnäll..

Jag är så sjukt rastlös, det kryper i hela kroppen och det blir inte bättre av se alla som är ute och promenerar, åker skidor, drar pulkor mm på isen nedanför huset. Funderar på att ge mig ut trots att jag vet att jag kommer ha så ont i ryggen och bäckenet att jag knappt kan ta mig upp ur soffan ikväll. Dessutom är jag sällskapssjuk och då har jag ändå haft sällskap av det trevligaste slaget i helgen, IKEA med Lina och Jon sedan tjejkväll med Kattis och Åsa vad mer kan jag kräva liksom... Calle har varit borta hela helgen och haft kurs, träffat massa folk, bastat, druckit öl och det gör ont i mig av avundsjuka!! Jag vill också!!! Nu är han dessutom sen hem och det irriterar mig så klart att jag sitter här och väntar och längtar. Funderar seriöst på om jag ska jobba i veckan, fattar inte vad folk gör hemma flera veckor i förväg, jag hade dött av tristess. Om vi bara kunde få det 3:e rummet så att jag kan måla och fixa i veckan, det hade varit drömmen eller att jag blir av med den här medicinbollen som jag av någon anledning har svalt så vore jag också tacksam.