Piiiningt!

Sitter och lyssnar på Morgonpasset. De ringer upp en kille som får önska sin favvo låt i radio, killen är från Gävle och han önskar "dunka mig gul å blå". Jag skäms! Önskar att jag kunde blunda med öronen så som man kan göra när det är pinsamt på tv. Dialekten blir så himla mycket mitt i öronen, pratar jag så där?? Han verkar lite trög också, hänger inte riktigt med när de pratar med honom och så låten på det. Jag blundar och hoppas att det skämsiga försvinner fort!

Mössbo

Det blev en bra helg i Gryttis 9 hopp tillsammans med Nea, strålande sol, mycket veranda häng och uppdateringar av alla de slag. Hade faktiskt glömt hur trevligt det kan vara att hänga på klubben och bara vara. Det var förvånansvärt mycket folk som jag inte kände igen, mycket nya elever och rookisar. Min saber2 och jag börjar hitta varandra riktigt bra och jag tror att det kan bli ett långt och lyckligt äktenskap, grunden till detta lyckade förhållande lades redan på kalottkursen som jag gick förra året och har bara utvecklats till det bättre trots att den har legat i garderoben i 8 månader.

Har skaffat ett betydligt sämre förhållande till alla de möss som lånat vår husvagn under vintern, fy fan va vidrigt det var. De hade byggt bon ÖVERALLT i skåpen med hjälp av vår isolering, hoppas de fick klåda av alla glasfiber!! I år ska jag röja ur vagnen ordentligt innan vi lämnar den för vintern, måste kolla upp om det finns något som kan avskräcka de små äckliga varelserna från att inta vår "sommarstuga" utan att ta dö på dem, vill ju inte att de ligger i vagnen och ruttnar heller. Nu luktar det nästan nyponros, bara gardinerna som behöver tvättas.

Känns tråkigt att inte kunna lägga upp lite bilder, men min dator ni vet..

3 pojkvänner på en timme!

På bara en timme igår transformerades Calle från slacker med stort lockigt hår till 90-tals kille med mittbena och page och slutligen blev han en militärkille med kort rakat hår. Jag gillade 90-talskillen, har alltid velat ha en pojkvän med rak page och mittbena. Tyvärr skulle det bli lite för jobbigt att platta kalufsen varje dag så den rök. Pagen blev snarlik den som han skaffade sig i Malaysia 2005 och ingen annan frisyr i världen har ens varit i närheten av att ge mig så stort nöje som den gjorde. Jag ler fortfarande vid tanken på den, när jag tänker efter så har jag nog inte skrattat så mycket någon gång, förutom möjligtvis den gången då en tjej i fotbollslaget kom på den strålande iden att leka Ronja Rövardotter i omklädningsrummet, den historien slutade med en slide, duns och ett knäckt självförtroende. Bildbevis för de 3 pojkvännerna finns men jag har fått publiceringsförbud.

Vad händer annars då? Jo just nu sitter jag på jobbet och mina kollegor roar sig med att kasta sudd på mig samtidigt som de pratar brädor. Det är kul. Ikväll ska det klättras och imorgon bär det av till Gryttjom. På söndag ska det regna, då hoppas jag äntligen få se "Blades of glory". Som jag har längtat efter att få se den filmen!

Har den krympt?

Jag åt årets första Top Hat idag. Har den alltid varit så liten eller är det jag som har växt sedan jag åt den sist? Hur som så gillar jag den, framförallt den mjuka struten.

Best girlfriend ever!

Det skulle jag vilja utnämna mig själv till ibland. De senaste dagarna har jag varit så full av överraskningar. I lördags drog jag ner till småland efter jobbet och överraskade Calle som trodde att jag var och hoppade fallskärm. Igår fixade jag en liten överraskningsmiddag hos oss med Calles (och mina) kompisar. Calle anade inte ens ugglor i mossen när jag tyckte att vi skulle ha 3 fläskfiléer på två personer och göra en jätte bauta rabarberpaj. Det var jätte trevligt och maten var jätte god, det är så mycket roligare att laga mat när man inte är ensam. Elin gav upp vid midnatt, Jon, Per och Johan tog sista tuben hem. Som den trevliga värdinnan jag är satt jag och halvsov i soffan på slutet, men jag var både nöjd och glad med kvällen och det verkade de andra också vara.

Idag har jag promenerar runt på stan lite. Funderar på att byta husvagnen som jag fått av min far till en ny dator. Jag har sett en fin liten mattsvart mac som jag vill ha, men borde nog ge den gamla ett försök till bättring först.

Med gråten i halsen.

Jag borde vara helt överlycklig och sprudla av lycka eftersom Cale har kommit hem och vi har haft en jätte trevlig helg i Småland, dessutom sov Calle när vi körde förbi flygplanen så jag slapp förhöret. Men jag är jätte ledsen för min dator har pajat alla bilder är borta. Musiken går ju alltid att få tillbaka, men bilderna, BILDERNA hur ska jag få tillbaka dem? Alla bilder från i vintras, tjejhelgen, Chamonix, Paris, årsfesten, Barcelona. Oki, nu gråter jag på riktigt. Visst det var inte den modernaste av datorer men den funkade bara och jag hade tänkt att donera den den dag jag köper en ny. Men pengar till en ny finns inte. Datorn har ju varit min bäste vän den här vintern och våren, den som hållit mig i handen när det har varit deppigt. Nu är den bara en trasig dammig låda.

Vill tillägga att allt som jag skrivit om folk på den här bloggen är skrivet med kärlek, kärlek och åter kärlek.

Förvirring!

Såg i tidningen idag att Robert De Niro och Al Pacino ska spela mot varandra i en ny film. Det är nog ingen film för mig då jag alltid blandar ihop dessa 2 herrar. Det verkar vara omöjligt för min hjärna att hålla isär dem och komma ihåg vem som är vem. Lika omöjligt som att komma ihåg vilka flygplan som är vilka när man åker förbi Linköping på väg till småland. Vet inte hur många gånger vi har åkt förbi där och tragglat dessa flygplan, samma sak varje gång. Calle suckar lika uppgivet varje gång som jag säger fel. Några namn har jag snappat upp typ, tunnan, draken, gripen, lansen. Tunnan brukar jag pricka in men resten chansar jag på och om jag lyckas få in ett rätt så ska Calle genast ha ett nummer på planet och det enda jag kan är JAS 39 Gripen, jag är dömd till att misslyckas. För varje gång vi passerar Linköping blir Calles suckar djupare och djupare sist vi åkte förbi anade jag även att visst mått av irritation. På bilden ser vi Lansen, ser den ut som en lans? För mig ser alla snarlika ut! Så här kan ett typiskt bilsamtal låta:

Calle: Vad är det där för flygplan?

Jag: Öööö Gripen...?

Calle: Men åååå, ser du inte att det ser ut som en drake??!!

Jag: Jo kanske lite, men det gör ju alla andra också.

Calle: Och vad har draken för beteckning?

Jag: Öööö J 37??

Calle: J 35.

Sedan fortsätter det så flygplan för flygplan tills vi kommer till mitt första rätt Tunnan. Ett rätt räcker för mig, i alla fall när det gäller flygplan.

Sommarskruden!

Röd näsa och förbättrad sommarmustasch, det är resultatet av dagen belöning! Av någon konstig anleding blir jag mycket brunare stax ovanför överläppen än i resten av ansiktet. Ser liksom lite lortig ut!

Att ta farväl!

Den 7e januari var en rätt tung dag när jag tänker efter, sov halvdåligt på natten, gick upp duschade, tvingade i mig frukos, pussade en sömning Calle hej då hoppade över ett par väskor i hallen och gav mig av till jobbet med tårar i ögonen. När jag kom hem var det tomt, inga väskor, inga prylar(förutom bollen), för första gången både bäddat och diskat. Prydligt, städat, tomt! Imorogn börjar Calle sin hemfärd, bilen är proppfull med grejer och ca 100 flaskor vin. (obs inget skämt!) På måndag när jag kommer hem från jobbet är det nog allt annat än prydligt, städat och tomt, det ska bli härligt.

Nästa gång det blir ett smärtsamt hej då (för min del) borde bli 2009. För 2005 hade vi ett sånt i Malaysia, då skulle det gå två månader utan att vi skulle ses. Nu är det ju 2007 och antalet månader var fem. 2009 borde det ju bli åtta månader. Undrar vad det kan vara som drar 2009, händer det något speciellt då?

Upptäckte just att det är söndag imorogn och därför måste jag jobba en timme längre än vanligt, det var ju en härlig liten överraskning. Att jobba till kl 7 istället för 6 känns osm en evighet när man jobbar natt. Bläää

Straff och belöning

Igår straffade jag mig själv genom att kolla på Äntligen Hemma, vilket skitprogram! Aldrig att någon av de människor som säger sig vara inredare skulle få gå loss i vår lya, framförallt inte våpet!! Som tröst fick jag äta lite god glass. Nu har jag straffat mig själv genom att städa bilen och strax ska belöningen komma i form av en bra bok i solen. Blev straffad av Nationalsocialistisk front idag också genom ett flygblad som de lagt i vår brevlåda, det gör mig jätte arg!!! Nej förresten jag blir skitarg av att få sån dynga!!

Vuxenpoäng!

Idag har jag samlat på mig några vuxenpoäng. Jag har nämligen spenderat 4 timmar med att rensa rabatten och försökt få bort mossan från plattorna utanför våra fönster. Lite gardening helt enkelt. Det gick ganska bra, jag rensade bort tre sopsäckar med visset gräs, gamla blommor och mossa. Lämnade det som jag trodde var planterade växter samt alla små smultronplantor. Den försummade rabatten verkade vara ett paradis för småkryp, daggmaskarna var i storlek med snokar och tusenfotingarna måste ha haft många fler ben än vad som var tänkt. Jag gillar att hålla på, trodde inte det men det är ganska avslappnande att gå runt och riva å slita, sjunga med i låtar och skratta åt roliga historer på P3. Nu funderar jag på om jag ska ta och plantera något, men det får nog vänta tills lönen kommer. Mamma säger att det är inne med gräs, men det känns ju konstigt att plantera det när jag spenderat så mycket tid med att ta bort vad som känns som en hel fotbollsplan. Några andra förslag? Var iväg och köpte mig en solstol som jag tänkte ladda upp i inför jobbnatten imorogn, hoppas det blir sol och att det inte blåser storm, vill ju inte se ut som värsta blekfisen bredvid Calle!

FÖRE

EFTER

Jag en vinnare!

För första gången har jag ropat in något på internet, jag vann en mycket spännande budgivning! Måste bara lösa problemet med hur jag ska få hem möbeln som jag ropat in, tror inte den går in i volvon. Nu vill jag bara ha en ny fåtölj, soffa och en lite smidigare tv förutom en större säng naturligtvis, sedan är jag kanske nöjd. Har en tvmöbel till salu till högstbjudande!

En gammal man

Det roligaste som har hänt den här helgen var när Calle berättade att hans lite yngre tjejkompisar från Korea kallar honom för farbror. De gör det inte för att vara lite små taskig som jag skulle ha varit om jag kallade honom det utan de gör det för att visa respekt. De brukar tydligen bjuda på massor av god koreansk mat och då frågar de hela tiden smakar det bra farbror, är farbror mätt, vill farbror ha något att dricka osv. Jag ska också börja tilltala honom med farbror tänkte jag. Skillnaden är att hos oss kommer det snarare att låta, kan farbror plocka upp sina skitiga kalsonger, kan farbror ta och kasta sitt 2 veckor gamla äppelskrutt som ligger på handfatet, kan farbror sluta ställa en massa frågor mitt i filmen osv. Jag längtar mycket tills Calle kommer hem!

Panik!

Om dryga timmen slutar jag, det är fredag och jag har och jag har inga planer alls för kvällen. Dessutom har jag tittat klart på hela "sex and the city" boxen. Jag känner paniken smyga sig på, hoppas det dyker upp lite övertid..

En bra bit kvar!

Det kommer nog dröja ett bra tag innan jag känner att jag är redo för att skaffa barn. Inatt drömde jag att jag hade en unge, ett jätte jätte litet barn helt nykläckt. Jag, Calle och detta barn skulle ut och flyga. Men flyget var försenat och vi bestämde oss för att åka hem varpå jag packade ner babyn i en väska, stoppade in den i bagageluckan på bilen och sladdade iväg i en bil utan bromsar. Detta måste ju bara betyda något!

Neggo, nä inte jag!

Förra inlägget lät så negativt, det var inte alls meningen. Det jag egentligen menade var att jag inte har agg mot Calle, han har haft det bra förutom det där med knät och jag har också haft det bra om än kanske inte riktigt lika roligt. Trodde av någon konstig anledning att det skulle bli outhärdligt men så blev det inte. Nu är jag bara glad över att han snart kommer hem och att vi ska ha 2 veckors semester tillsammans i sommar!

Här är en bild från förra året då vi var på semeter i småland! Har den här bilden som skrivborsunderlägg på en av alla platser på jobbet. Det roliga är att folk brukar fråga om det är jag som paddlar. Svaret blir naturligtvis "ja det är jag, men sedan slutade jag träna och då förvinade min muskler.."

Drömmar!

Kan det vara så att jag har lite agg mot Calle för att han drog till Frankrike? Ibörjan var jag arg, kände inte riktigt att jag var delaktig i beslutet som faktiskt skulle påverka mig också. Alla små planer inför vintern var som bortspolade och allt skulle bli dubbelt så dyrt med hyra, räkninar och alla resor dessutom otroligt ensamt. Skulle aldrig kunna säga nej du får inte åka, för det är inte riktigt min grej och jag tror inte att det hade varit bra för vårt förhållande heller. Anyway ilskan gick över rätt så fort och jag hittade rutiner i vardagen, som innebar att jag jobbade och tränade som en idiot. Helgerna var det som var värst, mitt sociala liv blev inte riktigt som förr vilket jag får skylla mig själv lite för men det blev alltså lite mer ensamt än vad jag hade väntat mig. Nu känns det inte alls konstigt att komma hem efter jobbet och inte mötas av någon eller vänta på att någon ska komma hem. Istället skickas det mail, smsas eller om jag lyxar till det kanske ett telefonsamtal till Frankrike. Jag umgås mer med vänner och Kattis är min eviga sms kompis. Om 2 veckor är Calle definitivt hemma, känns som när man var liten och längtade till sin födelsedag som alltid var allt för långt borta. Då var det bara en rolig dag då man var i centum och fick paket, den här gången stannar presenten förhoppningsvis lite längre! Inatt drömde jag att det var min tur att åka iväg i 5 månader. Jag och Lena drog till Kina för att lära oss kinesiska (som det hette i drömmen) det gick inge bra och vi lärde oss aldrig annat än låtsas kinesiska, sån engelska som man sjöng när man inte kunde engelska fast kinesiska istället. Det var ingen rolig dröm och jag tror inte att jag kommer "ge igen" på Calle genom att åka till ett stort asiatiskt land och försöka lära mig ett språk.

Nyss när jag kom hem från träningen såg det ut så här nedanför huset. Jag älskar att bo här och har inga planer på att flytta!

Bollen från helvetet!

Innan calle åkte till Frankrike köpte han en pilatesboll, denna boll är det absolut största irritationsmomentet hemma just nu. Calle köpte den största och dyraste bollen, den är alldeles för stor för mig, jag når inte ner med fötterna när jag lägger mig på den. Känns lite som de där stora luftkuddarna som var så roliga att hoppa på i Skara Sommarland fast utan det roliga. Jag bad Calle ta med bollen till Frankrike eller tömma den på luft, men så blev det inte riktigt. Nu är den bara en mycket irriterande inredningsblobba. Under dessa månader har jag flyttat runt denna boll men den är alltid ivägen, nu har jag tryckt in den i vår pytte pytte hall. Det här är första gången som jag faktiskt velat sticka kniven i något och tömma det på luft. När Calle kommer hem vill jag se honom träna på den där bollen varje dag från morgon till kväll, hans mage ska bli så stenhård att när man tar på den ska det kännas som... ja jag kommer inte ens på något som är tillräckligt hårt så hård ska den bli. Annars ryker bollen och det är inte ett hot utan ett löfte!

Hoppet

Nu är det gjort, det första hoppet för året. Lite nervöst var det, men inte alls så nervöst som förra året då jag hade helt nya grejer att hoppa med. Hann bara med ett hopp innan vinden bestämde sig för att jävlas med oss. Pratade lite skit på verandan och när vi lessnat på att vänta ut vinden drog vi hemåt, stannade naturligtvis på Max i uppsala. Känns faktiskt bra att hoppningen har börjat igen även om jag inte längtar till Gryttjom varje ledig minut.

Årsförsta!

Väskan och skärmen är packade. Kl 7.45 bär det av mot Gryttjom. Årsförsta, jag är lite nervös.

Sova sova säng säng säng

Jag har funderat lite på det här med säng. Nu när Calle har varit borta har jag hittat en favvo sida i sängen, vet att Calle gillar samma sida och tror att detta kan bli ett litet problem när han kommer hem. Jag tycker ju naturligtvis att jag borde ha företräde till den sida som jag gillar nu när jag sovit in mig. Det kommer dessutom bli ovant att sova två i sängen igen och handen på hjärtat så sover jag faktiskt bättre när jag sover ensam i sängen, framförallt när jag jobbar förmiddag och ska upp okristligt tidigt. Har naturligtvis lite dåligt samvete över detta faktum för jag gillar ju att dela säng. En lite större säng kanske skulle lösa mitt "problem" måste bara övertyga Calle om att det är en bra idé. Han sover nämligen jätte bra i vår 120 cm säng och ser liksom inte det jobbiga i att man (jag) måste tajma vändningarna för att inte krocka. Nu när jag var nere och hälsade på delade vi på Calles 105 säng, det var trångt och tydligen så har jag lagt mig till med sova ensam vanor. Dessa måste jag genast vänja mig av med men det kanske går på automatik när det blir trångt. Även om det kanske inte låter så just nu så längtar jag tills Calle kommer hem, det ska bli mysigt att trängas i alla fall i ett par dar.

Kaos

Har haft två dagar nu med total kaos på jobbet, om jag hade varit helt nybakad trafikledare så hade jag förmodligen drömt om tåg på nätterna. Nu drömmer jag mest om bloggar, vet inte om det är så mycket friskare. Igår när jag lämnade jobbet med mosad hjärna och knäckt självförtroende åkte jag hem till Linda och Patrik för att lämna min rigg på ompackning. Där blev jag bjuden på Indisk buffé, det var både jätte gott och trevligt. Ikväll kommer nog sällskapet bestå av Sex and the city tjejerna och maten det gamla vanliga hårdbröd med makrill. Glamoröst värre!

Maxat!

Eftersom det nästan är söndag idag och jag egentligen borde åka hem från Gryttjom istället för att sitta på jobbet firar jag med ett Maxmål. Det är inte många gånger som vi inte stannat på Max i uppsala på väg hem efter en helgs hoppning. Max har ju helt klart de godaste burgarna och de godaste tillbehören, Calle gillar Burgerking men han vet inte rikgt vad han pratar om. Funderar på hur det kommer bli nu när man inte längre behöver åka igenom uppsala för att komma hem, måste vi skaffa oss någon ny söndagsflottmat? Pizza brukar vi äta på lördagarna om vi inte grillar så det är uteslutet. Konstigt att jag brukar gå ner i vikt på sommaren trots den inte allt för nyttiga dieten. Nästa helg är det årsförsta som gäller, måste lämna in min fallskärm för besiktning och ompackning först bara. Vi får väl se vilken flottmat det blir på söndagen på väg hem igen! Bara för att jag börjar bli lite hoppsugen så bjuder jag på en bild på mig och mitt lag när vi just ska till och hoppa av AN28an. Jag är den som ser ut som ett pucko i mitten av bilden...