Mitt forna jag.

Hur kul är de inte att gå på konsert? Skitkul, ju!. Igår var jag på en, men jag kunde mest tänka på att tiden liksom sprungit ifrån mig utan att jag märkt det. Jag tillhör numer den lite mognare skaran som står lite bakom hopparna MED öronproppar i öronen. Som att de öronpropparna skulle göra så stor skillnad för mina redan förstörda öron, det är 10 år försent för att rädda dem. Det kändes så naturligt att stå där lite längre bak tills Elin fällde kommentaren "va många söta småpojkar det är här", och inte på det raggande viset utan snarare lite mer drömskt om en svunnen tid. När gick jag över från att stå längst framme vid staketet eller i den röjande skaran strax bakom till att stå ytterligare en bit ut med öronproppar? Det har liksom kommit lite smygande, pö om pö.
Jag minns The Arks allra första konsert i Gävle, jag och Jennie stog längt fram och fick Olas pungsvett rakt i ansiktet när han gick ner i spagat över publiken. Då tyckte vi att det var lite kul, igår tyckte jag att det var lite äckligt med all svett. Eller spelningen med Broder Daniel på treo där det var så fullpackat med folk och halva publikskaran ramlade ihop som ett korthus, där låg man och försökte kämpa sig upp vilket var helt omöjligt för alla andra hade ju samma tanke och trykte ner en för att själva komma upp. Eller alla galet roliga Bob Hund konserter som jag varit på, kommer inte ens ihåg det exakta antalet längre. Eller Cypress Hill konserten i Rosklde där alla (andra utom jag!) rökte på som fasen och röken låg tung i tältet. Eller Dia Psalma konserten på Lättings då jag var tvungen att ljuga om mitt personnummer för att ens få komma in (det var 18 års gräns). Eller The Pinks konserten som jag och morfar var på på folkparken. Och New Kinds On the block konserten i Globen, det var ju stort!

Min tid framme vid staketet är förbi, nu står jag gärna lite längre bak med öronproppar och en öl. Men kan inte sluta le vid tanken på alla sjukt roliga konsert minnen som jag och många av mina kompisar har tillsammans! Kommer säkert få fler roliga konsertminnen, de kommer bara vara lite mindre röjiga.