Nu har vi klarat av den andra delen av föräldrakursen och den här gången var Calle med. Det var skönt att han var med och jag tror att det var bra för hans del också och han sa själv att det var bättre än förväntat efteråt. Innan själva föreläsningen startade så visade de ett långt bildspel med säkert 50 bilder från en förlossning. Inga blodiga eller äckliga bilder utan de var rätt fina. Calle satt lite halvslö och tittade men en av alla 50 bilder fick honom att reagera och vakna till, det var bilden på brickan med fika som man får efteråt. Då utbrast han ganska högt "åh OSTMACKA". Jag kan inte sluta skratta åt det här, det är liksom så himla typiskt att det är mat som får honom intresserad av vad som ska ske.
Annars så pratade barnmorskan om komplikationer och smärtlindring och det här har jag funderat en del på. Hon bad oss fundera på hur vi reagerar när vi har ont och på vilken typ av smärtlindring man vill ha med tanke på hur man kan hantera smärta. Det är ju just det här som är mitt problem. Jag har väldigt sällan ont eller är sjuk. Jag vet inte alls hur hög smärttröskel jag har. Jag vet att jag hade ont när jag var liten och det värkte hål på trummhinnan ett par gånger men det var ju ett tag sedan nu och går säkert inte att jämföra med det som komma skall. Jag vill ju inte testa att bryta benet nu bara för att se hur smärttålig jag är. Det här ska bli spännande tycker jag, faktiskt. Calle gav mig dessutom några bra tips på hur jag ska andas genom smärtan, var han har snappat upp dessa tips har jag inte en aning om. Vem vet han kanske är en förklädd barnmorska...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar