Visa pattarna!

Ett gäng vad jag skulle tro 8 åriga grabbar ropade "visa pattarna, visa pattarna, visa pattarna" åt mig idag. De hade nog dött av tristess under tiden som det hade tagit för mig att ta av mig skaljackan, fleacjackan, tröjan, linnet och slutligen sporttoppen för att visa mina små nästintill onsynliga kullar.

Nu sitter jag och väntar på att Calle ska komma hem så att vi kan dra till Åre! Tjoohooo!